Luftstopp

Begreppet luftstopp används inom dykningen, men idag passar det lika bra för att beskriva kvällens löppass. Ett "steady state"-pass stod på agendan, vilket jag lärt mig innebär att hålla takten i gult intervall. Eftersom jag fortfarande inte litar helt på pulsbandet gick även dagens pass på hastighet, och gult intervall är "way out of my comfort zone", men det är nyttigt med en utmaning! Träningsplanens beskrivning av passet: 

Steady State Threshold Run. These workouts will feel hard, but hang in there-the benefits are worth it. Running above the lactate threshold stimulates the body's ability to clear lactate. It also stimulates the aerobic system to better supplement the anaerobic system. Basically, that's techno-speak for helping you get faster!

Så när jag kämpar som bäst för att hålla hastigheten, tar luften plötsligt slut - ja, det känns så, men naturligtvis tog luften inte slut. Hur mycket jag än trycker ut bröstkorgen får jag helt enkelt inte in tillräckligt med luft, det blir bara ett kippande efter andan där bröstkorgen tar emot innan lungorna kan fyllas helt. Och jag som trodde att det var benen som skulle utgöra begränsningen på dagens runda med tanke på benpasset på gymet i tisdags och yogapasset för mage och ben igår.

Vad luftstoppet beror på är lite oklart. Min förhoppning är att det beror på dåligt flås - det går att träna upp. En annan möjlig orsak är min kroniska sjukdomsdiagnos (låter mer deprimerande än det är) som stoppar eftersom detta inte är första gången jag har svårt att fylla lungorna helt - vid ett tillfälle fick jag frågan om jag var rökare, vilket var lite nedslående för den som aldrig ens provat :-( Innebär detta att att jag inte kommer kunna springa fortare än jag gör nu.... oavsett hur mycket jag tränar?

Oh, and one more thing... det regnade.