26 januari 2015

Dubbelpass


Efter is kommer regn, regn, och mera regn eller hur? Gårdagens isgata hade i morse förvandlats till fläckvis is, och ikväll var isen i huvudsak borta. Fördelen med regnet är att isen regnar bort, men vattnet stod högt i varje tänkbar fördjupning i gatan. För den som inte ville ha hela rännstenen med sig hem var det bara att stanna hemma. Vilken tur att jag hann ut på ett dubbelpass i fredags kväll, annars hade jag legat nästan en vecka efter i löpträningsplanen, efter bara två veckor... I efterhand var det inte så smart att lägga in löpning den enda dag jag har bokat in en kvällskurs varje vecka fram till mitten av mars.

Dubbelpass i all ära, men när man gjort ett par stycken inser man varför de egentligen är tänkta att genomföras som enkelpass, dvs. någon har tänkt till... även om inte jag gjort det ;) Första passet var ett enkelt intervallpass med blå och gröna intervaller, dvs. nivå ett och två på en fyrgradig skala där intensiteten ökar med talet. Andra passet var ett recovery-pass i det gröna intervallet. Ingetdera passet var längre än 25 minuter, och ändå var benen väldigt glada när de fick komma hem.

Fördelen med träningsplanens pass är att jag måste hålla mig inom ett visst hastighetsintervall och att jag tvingas springa intervallpass - bra både för hastigheten och hälsan. Blå intervall, som inleder och avslutar varje löppass, är hopplöst långsamma men ger väldigt bra vadträning - nyttigt för den som tycker det är tråkigt att träna vader på gymet. Det som förvånar mest är hur det känns näst intill oöverstigligt jobbigt att efter avslutat pass fortsätta springa eller till och med öka hastigheten lite de sista minuterna hem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar